Det finns så mycket vi kan lära genom att betrakta vår Herres verk! Det finns en mening med allt som har skapats. Gud skapade universum för att presentera sig själv och göra sig älskad. Han dukade upp jorden som ett bord fyllt av välsignelser och gjorde människan till hedervärda gäster vid bordet.
Vi har kommit till denna värld för att lära, utvecklas och dra upp en vägkarta för oss själva med hjälp av vår intellekt. Hur lyckliga är inte de som använder sina sinnen korrekt och finner den väg de bör följa! Även om människan är liten i den stora skalan av saker, har hon kommit för att leva i en vidsträckt värld. För att förhindra att de går vilse på den här resan har Gud sänt olika guider. Han har fått allt, levande och icke-levande, att tjäna mänskligheten.
Tyvärr kan människor ibland inte se det de behöver se. Att stänga sina ögon och känna det de ser kan hjälpa dem att bättre uppfatta sakens väsen. Så, låt oss stänga våra ögon nu och lyssna. Låt oss låna vårt öra till vinden när den går mellan löven. Titta, en bi har just passerat; låt oss lyssna lugnt. Insekterna sjunger för oss. Vågorna leker och leker med stranden.
Nu, låt oss känna det vi har hört. Låt oss dra det djupt in i våra själar. Det finns så många hemligheter, och hela skapelsen berättar så mycket. De lär oss hur man lever tillsammans – att samexistera utan att skada, utan att skada någon. De berättar inte bara för oss; de visar oss genom att leva det själva. Är det möjligt att inte se rytmen och harmonin bland alla dessa ting? Den felfria ordningen från den Allsmäktige Mästaren av allt herre döme inspirerar människor med vördnad. Allt är konstruerat med sådan precision att det är omöjligt att inte se det och fyllas av tacksamhet, att inte bli förundrad.
Nu, låt oss sitta och reflektera. Varför kan vi inte leva med dem av vår egen art? De har också känslor precis som vi. Måste vi inte anstränga oss för att förstå dem också?
Att inte orsaka stridigheter, respektera olikheter och lära oss, är mer lämpat för människans värdighet.
Låt oss inte bli arga på dem som inte är som vi; låt oss acceptera deras olikheter. Låt oss försöka leva tillsammans som bröder och systrar, i fred. Vi kommer att se att det inte är svårt.
